Jag skickade in de första tre kapitlen, det var väl en femtio sidor eller så. Dessutom lämnade jag en detaljerad synopsis på hela handlingen, vilket var väl ett tiotal sidor har jag för mig. I det medföljande presentationsbrevet hade jag också en liten sammanfattning av handlingen, bara ett par rader förstås.
Detta gjorde jag för att jag ville spara mig själv porto och den stackars redaktören (vilken blev Jörgen) lite jobb. Om de efter femtio sidor anser historien vara värdelös, så är det ingen idé att fortsätta, resonerade jag.
(Man ska prata lite med förlaget innan man gör så här. Det FINNS förlag som vill ha ett fullständigt manus med en gång. Sedan beror det givetvis på manusets längd också...)
Huruvida mitt förfarande var det idealiska överlåter jag åt hr redaktören Peterzen att svara på. Han ringde mig i alla fall och ville läsa mer, så då kan man väl säga att jag uppnått önskad effekt med min första försändelse.
Att skicka in personbeskrivningar, världsbeskrivningar m m tror jag är helt bortkastad energi. Då är det rollspelsscenario vi talar om. En roman består av sin skrivna text och den är den förlaget vill läsa och grunda sin uppfattning på. (Om det inte rör sig om viktiga biografier och annat faktabaserat material, kan jag tänka mig.)
Omarbetningen till tryckfärdigt manus bestod i att jag fick en del synpunkter från lektören och en del kommentarer från Jörgen, och sedan hade jag en del egna idéer - lyckligtvis var vi rätt överens! Jag ändrade handlingen i ett kapitel men annars rörde det sig nog mest om smådetaljer ... har jag för mig. Beror på vad man menar med "smådetaljer", förstås. Jag menar repliker och vissa småscener, samt givetvis valet av enskilda ord.
Det absolut första utkastet som skrevs någon gång i början på åttiotalet skiljer sig så mycket från slutresultatet att man knappast kan tala om samma bok ... skillnaden mellan min första leverans till förlaget och min sista är däremot mindre. Längden är ungefär densamma.