Edvin greppade självsäkert svärdet och svingade det poserande.
Sedan tappade han det. På foten.
(får man verkligen gilla det man skrivit själv?)
?Det ser ut som en?älg,? svarade Ridroh, ?en älg som är gjord av gurka.?
(och det är något man ser varje dag... inte)
"Nu anfaller vi den där konstiga saken!" skrek Pelle "död åt biljetten!"
(normal slagdänga)
?Vad ska vi sen äta då?? suckade Bimbo, ?vi sitter fast i ett land av gurka utan vare sig vatten eller mat!?
(man kan inteannat än le, eller hur?)
?Anledningen till att du misslyckades med det sista klotet var säkert det att det är lättare om man blundar i början.? Sade magikern, ?det är så med vissa personer.?
(he he he)
?Busk-planterar folket?? undrade Landalf ?vad pratar ni om??
?Jo, ni ser de där buskarna som står där borta?? började Plugg.
??fast vi är i en öken? fortsatte Maskros ?och alldeles nyss regnade det, märkte ni det??
Edvin stirrade oförstående på Langorn, men denne visade inga tecken på att förstå han heller.
?Det kanske var lika bra? sade Langorn ?det verkar rätt dumt att jaga en beväpnad man, som håller på att förvandlas till ett monster, genom ett buskage en regnig natt i en öken.?
(intressant samtal)
"Aj!" utbrast Emil. Eowyn hade helt kallt slagit till honom med en bok. "Vad gjorde du så där för?" undrade han argt.
(så ONDSINT! Smälla till honom med en bok!)
"Hej där!? sade Edvin och använde sin bästa raggningsreplik, ?Jag heter Edvin och jag är utvald att rädda världen."
Visserligen var det hans bästa raggningsreplik enbart därför att han inte hade kommit på någon annan, men den fick duga.
(*flinar*)
?Mörkret, förstås,? svarade meradiden, ?det börjar skymma om några timmar.?
?Perfekt!? utbrast Pelle, ?Det var sista gången jag räddade någon precis innan de ska offras under ett bröllop??
?Det är nog ofta man får chansen att göra det.? sade Ridroh, men mördaren lyssnade inte.
?Jag hade tänkt vara snäll och rädda er, och var är jag nu?? fortsatte han. ?Jo, jag står på en gigantisk daggmask mitt i ett landskap av gurka och väntar på att mörkret ska komma så att en kudde kan döda mig!?
(Ooooh, stackars dig)
"Såja lilla vän," försökte han, "Det är klart vi ska rädda Fniss 3451 från den onde Lego-Klas". Hövdingen sken upp.
"J´ädda Fniss 3451?" Einar såg sig panik slaget omkring, men det var för sent. Runt honom dansade lyckliga fnissar en glädjedans samtidigt som flera tjuvlyssnare hysteriskt fnissande sprang runt i lägret och vrålade:
"K´m ajjihopa, vi skja j´dda Fniss 3451 nu!"
(he he he)