När sällskapet bestående av en meradid och två människor vaknade följande morgon upptäckte de att de fortfarande befann sig utanför prylen, vilket ju inte var så konstigt. Egentligen hade de väntat sig att vakna bredvid prylen, men de orkade inte tänka på det just för tillfället. Under natten hade de allesammans turats om med att hålla vakt så att inget skulle hända de andra.
Ett fåtal vakter hade de kunnat se, men dessa hade allesammans varit i utkanten av staden. Det var som om ingen ville befinna sig inne i den ödelagda staden.
Pelle gick runt i cirklar och grubblade medan de andra gjorde sig i ordning efter natten. Hur skulle han göra? Borde han inte ha passat på nu medan de sov? Nej, först måste de komma åt gurkstenen sedan kunde han döda dem i lugn och ro. Det här med att Gurkh Bell var ett spöke oroade honom, inte heller förstod han sig på flöjten som Ridroh fått av spökets bröder.
Irriterat såg han på medan hans vänner sökte efter en ingång i prylen, de trevade med händerna, längs den släta ytan för att hitta någon lönndörr. Ingen synlig fanns till hands, detta hade de upptäckt redan dagen innan.
Ett klick hördes från prylen då Ridrohs hand svepte över en hemlig knapp på väggen. Alla hade vant sig vid den totala tystnaden och hoppade därför till. När mördaren tänkte efter så var de nog bara han själv och Rim som hoppat till, Ridroh hade knappt reagerat. Han hade inte ens blivit glad för att han hittat knappen. Hela morgonen hade han varit lite butter, helt utan orsak.
"Ska vi gå in?" frågade Ridroh med spelad entusiasm.
"Det förstår du väl att vi ska" fräste Pelle, som börjat bli aningen irriterad.
"Överse Lego-Klas" gormade en vakt och rusade in i tältet när solen just gått upp.
Lego-Klas vaknade med ett ryck och satte sig upp, det gjorde även Bal'Sauron och Couvenante som också blivit väckta.
"Överste Lego-Klas" upprepade vakten "fienden har siktats i lägret."
"Va? Hur har det gått till?" undrade Lego-Klas yrvaket "fångade ni dem?"
"Eh...fångat och fångat" började vakten men tystnade när Lego-Klas fick syn på Bal'Sauron.
"Vad gör du här? I mitt tält?!" utbrast han "försöker du lönnmörda mig, eller vad är det med dig?"
Couvenante kastade sig mot fienden samtidigt som en svart glöd uppstod runt hennes hand. Vakten stirrade förskräckt på, tydligen var det någon form av magi.
Bal'Sauron kastade sig åt sidan och Couvenante slog med ett brak ned i marken och blev liggande varpå Bal'Sauron slängde sig över henne i sin tur.
Detta fick fart på Lego-Klas som med ett ursinnigt skrik slängde sig över den svartklädde mannen. Det hela slutade med att de alla tre hamnade i en enda stor hög, intrasslade i Bal'Saurons långa hår.
"Sluta slåss" bad vakten "det är nog inte någon bra idé."
"Vad menar du?!" röt alla tre i kör och vakten drog undan tältfliken och visade dem hur det såg ut i lägret.
Bland de små tälten sprang människor och orcher och annat som inte klassades som någotdera runt i cirklar i vilda försök att omringa varandra. Lite varstans hade en grupp orcher omringat mänskliga krigare, som i sin tur tillhörde en del av den vägg som omringat en annan grupp orcher. Ingen hade lust att börja döda någon eftersom deras kamrater var omringade och det hela såg mest ut som en stor lek. Tack vare stor tur verkade alla inse att om någon började med dödandet så skulle inte mer än högst tre personer överleva den närmaste halvtimmen.
Till och med arméernas ledare insåg detta och reste sig därför upp och började diskutera problemet.
Innanför dörren ledde en på något sätt upplyst gång längs prylens ytterkant.
Under tystnad följde de gången med Ridroh i ledningen i ett flertal minuter, lät bli att svänga in mot mitten två gånger för att sedan ta av vid tredje korsningen. Varken Rim eller Pelle hade något emot att Ridroh gick först, de hade ju inte heller någon aning om åt vilket håll de gick.
Gången mynnade slutligen ut i en bred korridor och efter att ha följt den ett bra tag svängde Ridroh av åt vänster och ledde sina vänner uppför en trappa till våningen ovanför.
När de kommit upp såg sig Ridroh om åt båda hållen längs den nya korridoren och vände sig om mot de andra för att säga något, då plötsligt ett ljud hördes bakom dem.
Det lät lite som om någon skulle ha gått upp i trappan bakom dem och de stirrade intensivt nedåt för att upptäcka eventuella fiender. Ingen kom gående och när Pelle var säker på att det bara varit inbillning vände han sig om "det här går FÖR lätt, Ridroh."
Men Ridroh var inte kvar där han nyss stått, istället stod där ett dussin beväpnade män med illavarslande miner.
"Skit!" skrek Pelle och rusade nedför trappan "det är en fälla!"
Tyvärr kom han inte särskilt långt på grund av den tjocka ekdörr som blivit låst efter dem när de gått upp.