Nytt inläggBesvara inläggetLista inläggTill välkomstsidan

To be continued

Edvin och Louise fann sig upphängda sida vid sida på en ganska ubekväm bergvägg. Dassmodem stod framför dem och flinade elakt.
?Nu är du inte så kaxig, vad!? fräste han överlägset medans han gned sig om baken. Louise hade lyckats smyga sig på honom baklänges och ge honom en ordentlig spark. Louise stirrade bara lugnt och stadigt men utmanande på honom.
?Jaså,? fräste han, ?vilket skulle vålla dig mest lidande. Att se flickan,? han uttalade det med ett ordentligt mått förakt ?, dö eller att dö ifrån henne??
Han tycktes begrunda detta en stund innan han slutligen valde att döda Louise först.
?Jag ska ge dig en chans. Du får ditt svärd och jag använder min magi.?
Han gick fram och knöt loss henne.
?Här har du ditt svärd!? sade han och slängde det åt henne, ?Bered dig på att dö!?
Han formade ett eldklot och slängde det på henne. Louise steg lugnt åt sidan.
?Jaså,? fräste Dassmodem ?, få se om du klarar det här!?
En stråle av bländande vitt ljus sköt ut ur hans hand i riktning mot Louise ögon. Louise stod kvar där hon var. Hon blundade. Ljuset försvann och Dassmodem morrade. Det började regna gröna blixtar. Louise drog sitt svärd som började glöda med en intensiv blå glöd. Sedan slog hon snabbt pch skickligt undan blixtarna en efter en.
?Nu tycker jag vi leker en annan lek!? vrålade Louise som inte alls såg så lugn ut längre, små spikar av grönt ljus skjöt ut ur hennes fria hand. Den första attacken träffade Dassmodem i fötterna. Han vrålade och började hoppa undan.
?Vad i hela?? vrålade Dassmodem.
?Du kanske har hört talats som svärdsmagi.? sade Louise och blinkade mot honom.
Hon fortsatte att leka med honom på diverse olika sätt i säkert en kvart sedan lyckades Edvin huttra fram mellan blåfrusna :
?Louise! Jag fryser.?
?Oj då!? sade Louise och kallade ner en blixt som klöv Dassmodem i 132 bitar och 7 liter blod.
?Vi behöver visst skydd över natten.? sade Louise.
?Varför kan vi inte bara sticka tillbaks??
?Visst, fixar du det då.? undrade Louise och såg sig om efter skydd för natten.
Så svårt kan det väl inte vara, tänkte Edvin. Han blundade och tänkte på sitt tält. Inget hände. Han koncentrerade sig. Inget hände. Han började gå. Han stannade snubblande på något och föll med huvudet in i bergväggen. Edvin slog upp ögonen och kollade vad det var han snubblat på. Först såg det ut som en widescreen-tv. Han undrade hur han visst det. Sedan kände han hur en hand snabbt slet åt sig tv:n. Han såg handen försvinna in genom ett hål i luften. Tydligen kunde till och med Jobert Rodan tappa saker.
Då märkte han att Jobert hade lagt dit något annat istället. En burk Tsatsiki! Edvin var vrålhungrig och försökte genast slå upp den mot bergväggen. Han stod och bunkade tills Louise kom tillbaks.
?Louise,? gnällde han, ?jag kan inte få upp min Tsatsiki-burk.?
?Testa att be den.? sade Louise ironiskt.
?Tsatsiki öppna dig!? mässade Edvin. Det hände inget med burken men däremot började bergväggen röra sig?


Namn: Emil
E-post:
Tid: 20:24
Datum: 2001/06/04