?Was?? sade en av Kuddarna. (För er som inte kan kuddiska hänvisar jag till nordstedts tyska-lexikon. Eftersom jag inte heller kan kuddiska har jag dock lyckats övertala samtliga kuddar till att prata Svenska. För vidare information om sverige hänvisar jag till national encyklopedin.)
?Hmmm,? sade en annan kudde och kliade sig i halsen. Sedan fick de syn på Edvin och Louise.
?Ska vi slås om dem eller del?? undrade en.
?Vi slåss tyckte en av de yngre!?
Majoriteten tyckte dock att man skulle dela på dem. Några av de äldre fick äran att börja. De ville gärna få tyst på den skrikande varelsen så de tog henne först.
Edvin kvicknade till. Sedan återkomm innet och synen. Han och Louise hade slagits. Om guld. Nu när han tänkte efter undrade han vad han skulle gjort med allt detta guld. Han bestämde sig för att Louise kunde få allt. Sedan fick han syn på henne. Hon hängdei tomma luften, skrek och såg ut som om någon försökte slita av henne på mitten. Han rotade i sin ficka. Det enda som fanns där var en löv. Han tog fram det. Något flåsade mot honom. Han höll lövet framför ögonen. Nu såg han att några underliga varelser, med något som liknade rakblad som tänder, verkligen försökte slita Louise i bitar. Edvin insåg även att han inte tyckte om det.
?Släpp henne!? vrålade han. Inget hände. Däremot började varelserna vända sig mot honom.
?Så det är så ni vill ha det?? sade han hotfullt och kavlade upp armarna. Sidled!
Louise trodde kanppt sina ögon. Men vem skulle gjort det när man ser en ensam man med alldelles för mycket adrenalin i kroppen attackerar en hel flock kuddar med vänster hand?
Det hördes en massa gnäll och och tjut. Sedan så krängde det i dörren. Louise kände hur hennes fötter och armar släpptes fria.
?Vem räddar vem?? sade Edvin stolt.