??därför har nu era herrar Lego-Klas och Bal?Sauron beslutat sig för att en tillfällig vapenvila bör råda fram till dess att det annalkande kriget mot Gurkh Bell börjat!? meddelade härolden varpå mannarna började slappna av. Ett tag hade de fruktat att fullt krig skulle bryta ut, men den risken var alltså över och strax kunde arméerna åter börja marschera västerut.
Detta betydde inte att Lego-Klas och Bal?Sauron kom överens särskilt väl, även om mannarna gjorde det bästa av situationen och började skaffa nya vänner. Ändå skulle de tvunget marschera fram sida vid sida utan att kunna samsas om något. En sak var de båda överens om; när de väl kom fram om två veckor så skulle vapenvilan vara över.
?Bra gjort? sade Gurkh Bell leende ?du är verkligen till stor nytta här.?
?Tack, herre? svarade den andre ?jag har försökt göra mitt bästa.?
?Dina råd angående användandet av gurkstenen har verkligen skyndat på processen? fortsatte kungen ?och ditt senaste jobb skötte du utmärkt! Nu blev vi av med de där snokande typerna.?
?Som jag alltid har sagt? började mannen ?få är de som vågar??
?Ers majestät!? ropade en av vakterna plötsligt ?Ridroh är här.?
?Ah, den som verkligen förtjänar min tacksamhet? sade kungen leende när Ridroh trädde in salen ?du har gjort ett lysande jobb!?
?Du vet mycket väl varför jag gjorde det? fräste drakryttaren ?och ni håller väl vad ni lovade? Ni får inte skada dem.?
?Visst inte? sade Gurkh Bell ?varför skulle jag göra det??
?Nu vill jag ha min ?belöning?? sade Ridroh bistert och ryste vid tanken på ordvalet.
?Först måste vi vara säkra på att det inte kommer fler som du måste ta hand om? förklarade kungen ?det är bäst att du stannar i min tjänst ett par dagar.?
?Är han ok fortfarande?? undrade Ridroh nervöst.
?Självklart? nu var det inte kungen, utan den mystiske mannen som talat ?han lever och mår bra.?
?Vad önskar nu att jag ska göra under tiden?? frågade Ridroh irriterat.
?Till att börja med? sade kungen och försökte komma på något riktigt onödigt ?kan du hämta ett glas vatten till min vän här. Se till att inte spilla något på mina dyra mattor.?
?Som ni önskar, ers nåd.? Svarade Ridroh.
På vägen ut kunde han inte låta bli att lägga märke till att en stor röd matta faktiskt täckte de delar av golvet som var avsedda att beträdas. Det var det enda här inne som inte var gurka.