Nytt inläggBesvara inläggetLista inläggTill välkomstsidan

Christina

Hmmm... jag kan inte sova, så jag gled in på detta forum i denna sena timme.

Ugglan gör ett bra jobb med att svara på frågor så jag kan väl ägna mig mest åt fråga 4 då.

Handlingen bygger till en början på den mest välkända fantasyintrig man kan tänka sig, nämligen Vår Unge Hjälte som är föräldralös och befinner sig i en fattig avkrok, där han drömmer om att hans riktige far är något så märkvärdigt som en riddare, en "vingbärare". Och så vill nog vår hjälte själv ha lite märkvärdiga krafter och egenskaper, han drömmer kort sagt en askungedröm om marmorpalats och kungakronor.

Självklart är det också så att vår hjälte har rätt. Men hans resa mot rikedom och glans går inte alls som det var tänkt. Det går snarare åt pipan direkt från början, eftersom denne askunge inte är riktigt som andra sagohjältar. Hans hetsiga humör och instabila nerver gör istället att han hamnar i tråkiga situationer och hjältesagan utvecklar sig så småningom till en ganska mörk historia om svartsjuka och ont samvete. Ett samvete som växer inom vår hjälte likt en stor, svart skugga ...

Och vår hjältes motpol, den guldglänsande prinsen som skulle rädda honom - hur går det för honom? Ja, han ger sig ut på den traditionella expeditionen för att rädda freden (obs, inte världen) men i slutänden är det nog så att alla är människor med fel och brister...

Så jag gjorde den här historien delvis med ansatsen att utnyttja ett känt koncept och sedan leka lite med det genom att använda "hjältar" som inte var så felfria som de brukar vara. Sedan utvecklade det sig till det svartsjukedrama som det är. Titeln syftar delvis på svartsjuka. Eller möjligen på en person. Eller möjligen på riktigt otäcka krafter från andra världar ... eller kanske allt av det där.

I bakgrunden pågår också ett politiskt drama MEN man ska notera att det inte förekommer några Gandalf-liknande figurer här, inga väldiga krigsslag, inga troll och vad beträffar den där obligatoriska magiska prylen så ... tja ... Fokus ligger helt på personerna. Det här är mer psykologisk thriller än en äventyrsbok.

Magi? Öh, um, ja. Ett och annat övernaturligt inslag kan man nog räkna med. Men magi råkar egentligen vara förbjudet i det här landet eftersom dess makthavare - som är påfallande lika oss själva - inte anser att sådana saker stämmer in i deras världsbild.

Förutom svartsjuketemat har jag försökt beröra sådana verkligt otäcka fenomen som fanatism och hjältedyrkan, fast det får jag bestämt göra tydligare nästa gång.


Namn: Christina
E-post:
Tid: 00:52
Datum: 2001/06/25