Ursäkta mig. En gammal stör i övre medelåldern har ibland svårt att utrycka sig. Mitt barnbarn brukar alltid finna att det är ett väldigt roligt sätt jag pratar på. Emmelertid så har jag funnit att de flesta kan förstå mig ganska så bra. Vad jag menade och ville påpeka med mitt diffusa inlägg var att nästan samtliga av karaktärerna och birollerna uppvisar tendenser av att de känner sig tvingade till historien, att det inte är en berättlse av den gamla läran där allt skedde för att de ville. Vad mig anbelangar så gör det inget eftersom jag bara kan återgå till att läsa gamla böcker men dagens ungdom kommer sällan att komma över en bok där man kan läsa och förstå äkta vänskap och kärlek, hopp och tro.
Jalon