Det var sommaren 1999 och jag befann mig i ett litet, trångt hotellrum i Paris, Frankrike. Mitt resesällskap hade somnat för länge sedan och från andra sidan av rummet hördes påtagliga snarkningar, men själv kunde jag inte slita mig från Mördarens Jakt del 2. Jag läste och läste, vände blad efter blad och var så inne i handlingen att inget annat tycktes existera (blah blah. Ni vet). Någonstans runt halv tre-tiden nådde jag så ett visst stycke i boken. Rysning efter rysning genomfor min kropp, tårarna flödade över och det nog säkert flera minuter innan jag kunde sansa mig tillräckligt för att kika på nästa mening i texten.
Det är över huvud taget den starkaste upplevelse jag någonsin haft som läsare.
:)