Kommer att tänka på en låt som Folk och Rackare spelat in.
Det står en knekt uppå vår gård, sade bonden.
Låt upp dörr´n och släpp en in, kanhända är det vännen min, svarade bondens hustru.
(Hoppar över några verser sedan för att komma till detaljerna.)
Var ska den knekten ligga då, sade bonden.
I vår säng uppå min arm och gänga mig så jag blir varm, svarade bondens hustru.
Var ska jag själver ligga då sade bonden.
I svinstian brevid svinen, svarade bondens hustru.
Men svinalusen biter mig sade bonden.
Biter han dig så bit ´en mot, hinner du med så slå ihjäl svarade bondens hustru.
Jag tror att satan rider dig ,sade bonden.
Rider han mig, så bor han i dig. För att du så sällan gängar mig, svarade bondens hustru.
Jag kan tänka mig att sånger av det slaget skulle vara tillräckligt ekivoka för att få våra kära bondpojkar att rodna. Idag lär man behöva ta till betydligt grövre artilleri.