Emelie, jag tror att Rahvins synsättt är något i stil med detta.
Tänk dig så här. Du har varit ute en liten runda i skogen.
Plötsligt kommer det fram en stor orch med fullt av djurpälsar över sig, en yxa i handen, och med en vidrig tåvira som får gräset runt hans fötter att vissna. Han ser dig genast som ett fint ragg och tar ett fast tag i håret och bär hem dig till grottan. Han förväntar att du gör mat med en halvt uppäten kanin och lite gräs. Om han nobel kanske han rentav har en get att festa loss på. Som tack rapar han högt, och lägger sig sedan och sover med förutsättning att du ska finnas kvar där nästa morgon. Om inte jagar han ner dig och du tvingas tvätta hans strumpor på livstid. Nu när jag tänker på det, det kanske går för större delen av männen... =)
Tusan, bäst att man aldrig växer så att man slipper bli en sådan!
MvH Nevyn