Törs man tillägga något? Hmmm... värt ett försök...
Anledningen till att ni inte sett allt för mycket av mig är dels den att jag har hyfsat mycket läxor och dels den att jag är den mest kompetente SL till Drakar & Demoner (som vi spelar i vår alltjämt växande-nu tjugopersoners-grupp). Som någon möjligtvis redan har vågat sig på att gissa så berör det jag tänkt säga snarare rollspelandet än SF/fantasy.
Till att börja med så tror jag att en grupp på 20 är värre än en övermäktig ensam person (vilket är anledningen till att jag låter dem spela i grupper, som i sin tur inte precis ge mig en massa tid över). Sedan beror det väl på lite vilket rollspel man spelar, men äventyret (om än kampanjen) behöver ju aldrig ta slut.
Den mäktige kungen sitter i sitt tronrum en stilla kväll innan han bestämmer sig för att gå till sängs. På vägen dit blir han dock nedslagen av skumma typer. Hans magiska svärd blir stulet, hans kropp så misshandlad att han inte orkar göra något särskilt och han lyckas just och just fly med livet i behåll.
...för att ta ett exempel.
Alternativt kan kungen få veta att det är någon som försöker störta honom och han tvingas lösa problemet på lämpligt sätt (om en SLP dessutom är kungens rådgvare kan man väl ha riktigt kul på en gång)...
Vilket väl betyder att det är SL som det mesta hänger på?