Jag kan inte riktigt hålla med om att boken skulle handla om balans och jämlikhet. Som jag förstått det hela så är det i mångt och mycket kvinnorna som styr och ställer hela tiden. Aes Sedaierna håller sig med manliga väktare som de styr och ställer med hur mycket de vill. Och nog påverkar Elayne, Min och Aviendha Rand ganska mycket.
Att kvinnor och män är lika skickliga i strid vet jag väl inte, skulle du vilja dansa spjutdansen med någon av spjutjungfrurna, nä trodde väl inte det...
Kvinnorådet i Tufloden styr över männen... etc
Männen framstår ofta lite som mesar tycker jag, det är klart, de behöver ju inte vara övermacho Rambo-typer, men inte hade det ju gjort något om de bet ifrån ibland. Jag menar är man Taverén så är man.