Jahupp, så har man varit på bio då. Värt att notera, eftersom det var närmare två år sedan jag var på bio sist, och då var det en riktig skitfilm.
Men jag hade äran att idag bli inbjuden på en förhandsvisning av nya Disneyfilmen Atlantis. Det var kul.
En del minus finns det förstås: jag saknar de där runda, mjuka tecknade figurerna som fanns medan Disney själv levde, den där härliga charmen som finns i filmer som Snövit och Djungelboken. Vidare var en del animerade vattenfall lite väl fula, och vad intrigen beträffar är ju inte moderna disneyfilmer precis kända för att ta nya, djärva grepp. Man tycker sig ha hört alla repliker förr och kan gissa sig till hur varje scen kommer att sluta ... och de övernaturliga inslagen, med änglakörer och gnistregn, var sådär på gränsen till för mycket ...
... men å andra sidan var det ett härligt, spännande matinéäventyr, som påminde mig lite om "Stargate" (fast bättre!) och "Jakten på den försvunna skatten". En del effekter och panoreringar(??) var alldeles makalösa. På stor filmduk och med maffigt ljud var det verkligen ... mäktigt. En sådan här film hade aldrig fungerat om den inte varit tecknad, men å andra sidan kändes den väldigt mycket som en spelfilm i varje scen. Det var till exempel oväntat mycket prat i början, vilket inte brukar vara så vanligt i tecknade filmer.
Det var massor med små barn med i salongen - filmen är tillåten från 7 år - och det märktes att det var lite väl läskigt för somliga av dem. Samtidigt som jag hörde åtskilliga förtjusta "Wooow!" när de häftigaste scenerna kom. (Och jag höll på att stämma in.)
Kort sagt - en underhållande film, spännande men inte alls gullig. Vad andra recensenter kan tänkas ge i betyg har jag ingen aaaning om, men jag klämmer i med fyra hattifnattar eftersom jag tycker om Indiana-Jones-filmer och sånt. Tror att den definitivt gör sig bäst på bio! I en liten TV försvinner en stor del av filmens främsta förtjänster.