Mitt i dörröppningen, i en virvel av torra löv, uppenbarade sig en fasanfull varelse.
Den var svart, slemmig och vagt människolik. Den hade fjälliga vingar som den fällde ihop pa ryggen och dess ondskefulla röda ögon glodde illvilligt pa de olyckliga männen framför honom.
Ralf började backa langsamt bakat, samtidigt som kolgin gjorde likadant med staven utsträckt framför sig, han hann ta tre steg inan han backade in i ett bord fullt med böcker. Han trevade bakom sig efter nagot att kasta, fick tag i en bok, och slungade ivägde iväg den.
Nu bör kanske nämnas att trotts at Ralfs förfäder haft en ganska blygsam del i historien, sa hade de inte valt att bli dokumenterade i särskillt sma volymer direkt.
Boken träffade varelsen mitt mellan ögonen med ryggen först och slog den medvetslös till golvet.
"Oj" sade Kolgin när han repat mod igen, "vad var det där?"
"Edvin gillade stora böcker med metallinfattningar" svarade Ralf kort, "vad är det där?"
"Det är nagon slags demon" sade Kolgin som om det vore den självklaraste saken i världen.
"Jaha, och vad gör vi nu?"
"Om du inte vill stanna och vänta pa att han här vaknar" Kolgin gav varelsen en spark, "eller pa att hans sextio sadistiska syskon ska komma och leta efter honom sa far vi nog ge oss av genast."
Ralf hade inga invändningar mot detta...