Nytt inläggBesvara inläggetLista inläggTill välkomstsidan

To be continued 2

Gissa vilken bok det HÄR är ifrån...

Kapitel 12.
Paxs knackade på porten med sin blåfrusna hand. Knack, knack.
"Släpp in mig!"
En tung suck och en chans att hämta andan, sedan skulle hon fortsätta att bulta på dörren. Som så många andra gånger. Vad var det med folk? Hade de något emot kvinnliga soldater, eller vad då? En kvinnlig legoknekt dör väl lika bra som en manlig, om inte bättre. Paxs stönade och höjde handen för att fortsätta bultandet. På sådana här stora borgar kunde man bulta i timmar innan någon hörde en...
Ekporten öppnades hastigt, och en berusad soldat gav henne ett ostadigt leende.
"Hej", sade Paxs osäkert, och sänkte snabbt handen.
"Och va' ha' vi hä', r'å?" frågade den berusade mannen flinande. "Jag schlå... sclhår va' om at'tu..."
"Jag hörde" sade Paxs och avbröt honom hastigt, "att ni behöver folk, och jag söker värvning. Till Baron Felhands kompani, är det här?.." Hon såg misstänksamt på det lilla av (den smutsiga, ostädade) borgen som hon kunde se bakom mannen. Soldaten klappade tafatt på dörrkarmen han lutade sig mot.
"Jajamänschan! Damen lilla! Detta är..", soldaten gjorde en svepande gest med ena handen vilken fick honom ur balans. Mannen ranglade några steg bakåt och sedan ett par framåt, och svajade illabådande där han stod. "Detta är baron Fshcelhand's boning åh kompani..." Han tystnade, och tycktes begrunda detta ett stund.
"För tillfälle' något ur balansch..." tillfogade han muntert.

Det var gryning. Det svaga solljuset glittrade i frosten och på de bakfulla soldaternas rustningar. Morgonen genomljöd av tjänarfolkets prat och soldaternas svärdsklink.
Borta vid övningsbanan hade man just bett Paxs visa vad hon gick för. Missmodigt betrakade man nu resultatet. Ett par meninga fnissade, och andra klappade förstrött i händerna.
"Det är bra", mumlade av stalpojkarna till henne där hon låg, "allt kommer att bli bara fint."
En av de tidigare nämnda meniga brast ut i gapskratt.
"Tja..", sa en rödhårig underkopral tankfullt, "hon var åtminsonde ärlig..."
"Ärlig? Hon är förbannat grön, kopral, och det är på mer en ett ställe, snart."

To be continued...


Namn: Eowyn
E-post:
Tid: 23:22
Datum: 2001/11/09