Prolog
Att jaga med pil och båge
Han pulsade fram genom snön med sina knähöga stövlar. ?Dakoita! Det är alldeles för kallt!? tänkte han.
I sanning, kallt var det.
Att tvingas jaga i detta väder är inte roligt... Men han var här, och han ville inte att hans bröder skulle få skryta om hur många gånger de hade jagat utan att han hade fått vara med. Han frös, men han forsatte. Snart skulle han se kaninen som han följde efter. De skulle inte vara här länge, men han ville hem, han fyllde år om ett par dagar och då skulle han få ge sig iväg! Han hade planerat alltihop. Han skulle ta med sig en följeslagare och åka upp till Deli, och där tjäna lite pengar så att han kunde ta båten ner till Tear, och där måste han sedan tjäna ännu mer pengar. För att äventyret skulle bli roligt och intressant så skulle han resa över Manpi och Bokeland. Han skulle sedan ta båten ner till Världens Bas eller stanna till och vila på en av Paradisets öar. Han hade alltid drömt om att komma till Ge, det var den finaste av öarna, sade alla som varit där. Bara att tänka på något varmt fick honom att bli varm. Han skulle kanske åka till Jenns Hål för att se på den jättelika sjön av silver. Han såg helt plötsligt en björn, och såg här sin chans att imponera på sin far. En Björn kan man få mycket pengar för och köttet är gott?, sade han för sig själv. Han drog upp en pil ur kogret och siktade. Han fokuserade på huvudet och sköt. Pilen träffade björnen i halsen och den föll död ner på backen.
Det var det bästa bytet han någonsin fått...
Han hade ju jagat förr men inte på riktigt, utan med slunga på borggården. Men kråkor och fåglar var ju inget, Nu hade han fått en björn. Han tog fram hornet som han brukade ha vid sidan och satte det mot sina läppar och blåste. Det var en gäll signal med en hög, pipig ton. Med denna signal skulle hans bröder som jagade i närheten veta att han fått ett byte. Han satte sig på den döda björnen och väntade tills han såg att Derok, som var hans lillebror och två år yngre än han själv, kom fram till honom. ?Vilken fångst du har fått Oli!!!? Den yngre brodern sprang fram och tittade på björnen. ?Vilken bjässe! Inte ens Pappa har fått en så här stor björn mitt i vintern!? Han tog fram en liten sax och klippte upp en liten del utav halsen för att få ut pilen. När han öppnade så kom en del utav luftstrupen ut tillsammans med en massa blod. Derok lade saxen på backen och tog upp en stor slaktarkniv. "Vilken fångst du har fått Olishid!!!" Det var Nepo, hans äldsta broder som hade jagat i mer än sju år.
?Den björnen kommer att ge pengar, sanna mina ord, och Pappa kommer att ge dig din första häst!!? Nepo var erfaren inom jaktens konst och arbetade som Strons Jägare. Stron, det var deras fader som var överhuvud för Stålstjärnans hus här i Deben. Stron hade gett sina söner de viktigaste uppgifterna i ett adelshus. Nepo skolades till Jägare, Olishid skulle få bli Stålstjärnans Riddare, Derok skulle bli Ekonom och Sorkes, deras tioåriga lille broder skulle bli Överhuvud. Han var Olishid Ordae, tjugo år gammal om fem dagar. Han var ju på väg att bli Riddare så han skulle ut på ett äventyr enligt hans fader Stron. ?Du måste ha ett rejält äventyr för att bli Riddare, min son!? Det var det han sa efter varje lektion med Vapenkaptenen Sloov. Men han hade bestämt sig för att ett äventyr med en Magiker brukar vara stort, så han skulle bli en Magikers väktare. Och det kunde vara kul. Han visste att riktiga Riddare ofta brukade bli Väktare åt en Magiker.
Forts kommer om någon uppskattar den.