Jag hade svårt att komma in i boken till en början. Om det berodde på det förnumstiga språket (som berättat till ett barn) eller de långa beskrivningarna av Gandalfs rökpuffar, landskapen och folkslagen i Tolkiens väldigt omfattande värld (som visserligen tar lite tid att beskriva) vet jag inte. Jag blir lätt uttråkad av beskrivningar i början av böcker och vill hellre att de vävs in i handlingen senare.
Det blev inte heller bättre av att min lånade bok innehöll illustrationer av Tove Jansson. Inget ont om Mumintrollen, men till Bilbo passade det inte. Omslaget var dessutom i en rosa ton med en Tove Jansson-Bilbo på framsidan.
Jag mindes inte heller (från SoR som jag läste för ca 15 år sedan) att Gandalf var en sådan dryg besserwisser som behandlade hoberna som barn. (Det får jag säkert skäll för)
När jag väl kommit över det första dåliga intrycket och det började hända saker blev det väldigt spännande.