Den exakta definitionen av maguffin är lite olika, beroende på vem man frågar ... men det var alltså ett begrepp som Hitchcock gärna rörde sig med. I allmänhet är det den där Prylen (eller möjligen Företeelsen) som hela tiden hamnar i centrum för personenas handlingar och intressen. För det mesta är läsaren/åskådaren bara intresserad av en maguffin i andra hand, dvs hur den påverkar personerna omkring sig.
Ringen i tolkienberättelsen är självklart också en maguffin.
Hitchcock ansåg att de flesta bra historier, särskilt när det gällde thrillers, behövde någon slags maguffin. Men om man som författare gör denna maguffin viktigare än personerna omkring den, så är man lite ute på hal is. För mig är en maguffin en katalysator och en fixpunkt, men aldrig en huvudsak.
... blev någon klokare? Inte jag i alla fall, jag är visst alldeles för trött. ikväll...
Jepp, Jarga är lite småknäpp och dolken är egentligen tänkt att vara en slags konkretisering av/symbol för all hans själsliga vånda. Det låter väl djupt? Det är djupt.