Hmmm...
Till Fels försvar kan jag påpeka att Kires liftarens-kur antagligen inte fungerar. Inte om patienten är tillräckligt deprimerad.
Om han verkligen är så otroligt deprimerad som han ger sken av att vara, då är det inte mycket som hjälper.
För det första är det svårt nog för en deprimerad person att koncentrera sig länge nog för att läsa och samtidigt ta till sig det han/hon läser. För det andra bygger depressionen upp ett imunförsvar som skjuter bort allt som är trevligt och roligt, vilket gör att en rolig bok bara förstärker försvaret och gör patienten än mer förtvivlad.
Om vi tar ett exempel på en derimerad person som inte har något med böcker att göra så kommer personen i alla fall att krympa ned världen till sin egen storlek där allt har med en en själv att göra. Läxor och liknande är inte så viktiga och går inte att koncentrera sig på - den depressive bryr sig inte ens om att bry sig om att göra läxorna. När sedan någon har det trevligt och roligt ses detta som en abnormalitet och ett irritationsmoment - personen i fråga tar till och med illa upp för att alla andra har det kul, och hans/hennes tillstånd förvärras ytterligare. Detta kan förstöra vilket ögonblick som helst, t.ex julafton eller tillochmed SoR på bio...
Det är allvarliga saker det här.
Försök hellre tänka igenom det hela i lugn och ro, kanske genom att lyssna på musik för att kunna samla tankarna. Tänk inte på hur kul andra har, men tänk på hur otroligt dåligt du har. Genom att bry dig mindre om omvärlden - som annars kan förvärra situationen - kan du fokusera på dig själv.
Kanhända lyckas du aldrig bryta ned barriären (tidigare liknad vid imunförsvar), men det är förståeligt om orsaken för depression är stark nog. Dock finns det en möjlighet att du kan leva med denna tyngd resten av ditt liv, om än till ett högt pris. Se det så här: din depression grundar sig i att något i dig inte vill acceptera nederlaget, men genom att inse situationen så kan du må bättre ett tag till - kanske inte lika bra som tidigare och kanske inte utan ett pris - men du lever vidare.
Priset som nämns skulle i detta fall bestå av att all kärlek i hela ditt framtida liv försvinner (jag har förstått att det har något med kärlek att göra?). Du kommer aldrig någonsin att älska någon på nytt. Om du inser det så är det inte ett lika stort problem längre. Och om du någonsin kommer att tycka om någon igen så kommer det att skötas av sig självt - det är inget som du behöver bry dig om när du väl insett att du inte kommer att älska någon igen. Du kommer istället att leva ett fattigt och till viss grad glädjelöst liv, men vissa klarar av det.
(Låter det komplicerat? Nå, jag tror det kan fungera.)
En viktig sak: När man inser sin egen värdelöshet kommer man snabbt fram till att man kan ta livet av sig. Visst, men tänk igenom beslutet. Vad händer sedan? När det här slutar, vad händer då?
Det kan vara så att du kommer att ligga där din kropp dog, du kommer inte att kunna röra dig - men du kan fortfarande grubbla och lida. Detta är ingen förändring till det sämre, tvärtom - du slipper äta och dricka och låtsas vara glad - nu kan du ligga och lida i lugn och ro.
Men, du kan också hamna i himlen - helvetet, och där skulle du forstätta grubbla även om det var under värre omständigheter då alla i himlen är glada (se tidigare tes om "andras glädjes påverkan på den egna depressionen").
Det sista alternativet (du kanske o´kommer fram till mer, men i alla fall): Reinkarnation.
Ok, så nu lever du. Du har insett att kärleken är det största som finns och också att du själv aldrig kommer att få uppleva den.
MEN(!) om du återföds, tänk om du blev en otäck individ som inte tror på kärlek och som inte respekterar det du tror på?
Detta är ett mycket starkt argument för att inte ta självmord. Inget skulle vara värre än att själv bli en av dessa som inte tror på kärlek och som nobbar folk (vilket leder till deppresioner och självmordstankar), eller hur?
Du kan fortfarande påverka världen till det bättre genom att väga upp de åsikter som enligt dig själv är fel - och som din reinkarnation i värsta fall skulle tycka var rätt.
Slutligen: för att bearbeta din sorg/depression, testa skriva en dikt. Skriv en bok. Dina memoarer! Låt huvudpersonen ta självmord i romanen och fundera på om du verkligen inte har det bättre än honom trots allt?
/Lord Uggla