Jag har aldrig spelat något RPG så jag motsäger kanske teorin. Jag vet inte hur pass ny företeelsen är. I varje fall håller ingen av mina kompisar på med sådant så jag har aldrig kommit i kontakt med det, så att säga. Ska väl tillägga att jag spelade TP för sisådär tio år sedan, men annars är jag nog extremt ointresserad av spel. Jag vet inte vad man får ut av RPG men jag misstänker att det är litegrann som att skriva historier och leva sig in i dem ... och DET har jag ju alltid gjort.
Man kan ju förresten undra vart alla supande festprissar tar vägen och var alla moraltanter/gubbar kommer ifrån. En del nöjen är liksom bara roliga en väldigt kort tid. Men att läsa verkar vara roligt livet ut. Verkar det som, jag har i alla fall läst och skrivit i trettio år och än så länge har jag inte tröttnat. Festandet var roligt i exakt två år på högskolan, har jag för mig. Sedan blev det bara tjatigt.
:-D