Har inte tillgång till internett på mer än en dator där jag bor i veckorna och den var upptagen fram tills nu, här kommer till sist min lilla novell.
Monken:Om det inte är "direkt" fantasy....Vad är det då?
Jga vet inte riktigt vad den ska klassas som, möjligvis an den gå som nån form av nutidsfantasy.
Nog svamlat, här är den!
Genom mina ögon
Det som fick mig att vakna var känslan av kalt stål mot min hud. Först vågade jag inte öppna mina ögon, med rädsla för vad jag skulle se, men tillslut kunde jag inte hålla dem stängda längre. Till att börja med var allt svart men efter ett litet tag hade ögonen vant sig vid det svaga ljuset som sipprade in genom ett runt hål i väggen framför mig. Rummet jag befann mig i var en trång kammare av metall med välvt tak och saknade till synes öppningar förutom hålet i väggen. Jag mindes absolut ingenting och jag önskade innerligt att jag kunde minnas varför jag var här.
Det var något märkligt med det där hålet, det såg ut att vara ungefär så stort att jag skulle kunna ta mig ut ur det men ändå visste jag att jag inte skulle lyckas om jag försökte. som om det var något inom mig som hindrade mig, något mörk och fruktansvärt från mitt förflutna. Jag slöt ögonen för att slippa se på det och då började ångesten över min fångenskap i mig själv välla upp inom mig. Jag önskade inte längre att minnas det som hänt, bara att återgå till sömnen och omedvetenheten men jag visste att jag inte skulle kunna om jag försökte.
Jag öppnade åter mina ögon för att åter se hålet och först nu lade jag märke till att hålet ledde ut i en trång, mörk, nästan helt rund tunnel eller kanske snarare någon form av rör.
Plötsligt skakades den lilla kammaren av en kraftig explosion bakom mig som fick mig att pressas ut genom hålet och jag slungades ut i röret. Efter några meters flykt träffade jag en glasruta som krossades direkt utan att nämnvärt hindra min färd. Kort därefter stötte jag emot något stort och, ja, hårt är väll inte rätta ordet men inte mjukt heller, det var liksom mjukt men bastant; ungefär som en sandsäck. Jag trängde, av en okänd anledning, in idet där stora och genast började en varm mörk vätska skölja över mig. Jag vände mig om för att se vad som egentligen hade hänt, det här var vad jag såg: Jag befann mig en bit in i det där stora och bakom mig fanns en tunnel liknande den jag lämnat, utanför tunnelns öppning såg jag vita väggar och ett gråspräckligt golv, allt upplyst av sterilt vitt ljus. Ur fönstret som jag krossat föll ett sista fragment glas som studsade mot golvet med ett klinkande ljud en gång innan det stannade.
Jag kände hur det började svartna för mina ögon, jag var nu nästan helt täckt med den mörka vätskan som klibbad mot min kropp, och jag kände mig lättad över att äntligen få somna in igen och glömma allt, ändå var det något med det krossade fönstret och den varma vätskan som hade börjat gnaga i mitt sinne.
9mm pistolkula
serienumer: 104932:568