Hum ... Inledningar är till för att fånga läsarens intresse - helst i första meningen. En prolog kan vara en liten intresseskapande episod som kommer att få betydelse för den "riktiga" historien längre fram i boken.
Första stycket i Svart eld, prologen:
"Pojken stod så nära elden att den nästan brände honom.
Mitt bland flammorna anades fortfarande en lång, svart skugga, men konturerna av den höll på att falla sönder. Havsvinden lyfte askflagor upp mot himlen och bort mot stadsmurarna, medan lågorna bugade och reste sig igen med ett dovt rytande. Annars var det tyst. Måsarna teg, stadens klockor teg."
Jag valde den första meningen dels för att den ska väcka ett visst intresse för att läsa vidare, dels för att det faktiskt är en liten "programförklaring" av hela bokens tema, i synnerhet huvudpersonens personlighet. Men jag skrev denna prolog ganska sent. Det är nog vanligt att man får skriva om hela inledningen när man väl har skrivit klart resten av boken. (Och ja, det har gjorts många historier som börjar med en begravning eller en antydan om att någon är död eller kommer att dö.)
Ett vanligt fel, tror jag, är att man börjar för "tidigt" i händelseutvecklingen. I moderna romaner börjar man sällan från början, utan mitt i handlingen, för att sedan göra en tillbakablick i kapitel 2, eller så ... Själv tycker jag att det är trist när en historia BÖRJAR med femton sidor beskrivning av hur denna värld ser ut, vilka som bor i den, hur den skapades etc etc. (Men där är smaken olika, det vet jag.)
Man behöver inte börja med stor dramatik, men man vill gärna att läsaren ska spärra upp ögonen lite och ställa frågan "VARFÖR?". Jag har sett många historier som börjar med en idyll som sedan slås sönder på sidan 44, men då ska man ju orka dit också ... Det är lika gott att genast antyda att något kommer att hända, eller att något är onormalt. Spana in första scenen i "Stekta gröna tomater", där en bil fiskas upp ur floden. Vems bil är det där och varför hamnade den där, undrar man ju genast. Bilar ska nämligen inte vara i floder. Så man vill veta ... och därmed har inledningen fungerat. Eller "Tillbaka till framtiden", där den hembyggda hundmatsautomaten öser ut mat på en redan överfull matskål. Hunden har inte varit där och ätit på flera dagar. Varför?
Min filosofi är att man inte ska svara på frågan förrän läsaren har hunnit ställa den!
Hoppas att du fick lite inspiration nu.