Har aldrig känt att det är just författaren jag vill gemig på... Däremot om något blir alltför tragiskt så brukar jag jag lägga ifrån mig boken och skriva om den i huvudet på ett mer passande och rättvisst sett. Händer faktist ganska ofta när jag läser, speciellt när författren inte riktigt lyckas engagera med sin egen historia. Har ett par karaktärer som är helt klara att hämtas in så fort gäspningarna börjar bli övermäktiga.
Angående att ta livet av bra karaktärer.. Det värsta som finns är nog ändå när författaren INTE klarar av att ta livet av dem, när man verkligen vet att alla kommer att överleva, oavsett vilka skador de råkat ut för. Det första exemplet jag kommer på är i Tjuven Althalus av just Eddings när en av huvudpersonerna blir huggen i huvudet med en yxa. Inga vanliga helningar här dock, nådå, de opperar helt enkelt... (nu kanske någon påpekar att här borde finnas en spoiler, men själva poängen här var faktist den totala avsaknaden av spänning trots sådana "dramtiska" händelser).
Beth nämde att Eddings tog kol på Kurik, vilket var mycket tragiskt. Det som förstörde hela den tragiska döden var att han genast plockade in en identisk ersättare..
mvh [mesmile]