Inte fantasy, men jag måste visa er denna dröm jag drömde i natt. Den är cool!
Jag har iofs bara krafsat ner allt utan att fixa med det lite, så texten är nog inte något vidare.
Inget stämmer 2002-06-03
Jag var i skolan och hade en tröttsam lektion då jag kom på att jag var väldigt hungrig. Jag reste mig upp och sa:
?Jag har inte ätit någonting än, kan jag gå ifrån lektionen och äta lite??
?Nej, verkligen inte, du skulle ätit under lunchen!? svarade läraren.
Det kontiga var att vi inte haft någon lunch utan flera timmar av lektioner i ett sträck.
?Jag har inte haft någon lunch,? säger jag.
?Vad pratar du om?! Det är så klart att du fått lunch,? protesterar läraren.
?Nej, jag har inte fått någon tid för att äta lunch. Hur många här har ätit lunch?? frågar jag klassen. Sex, sju stycken räcker upp handen medan resten av de cirka tjugo eleverna inte gör det.
?Ser du, de flesta av oss har inte ätit lunch!? säger jag upprört.
?Det spelar ingen roll, ni får inte gå nu? säger läraren obarmhärtigt.
Då gick det upp för mig att jag skulle till tandläkaren 12.05. ** Jag går fram till min klassföreståndare som sitter bredvid katedern och den andra läraren och förklarar:
?Jag har tandläkartid klockan 12.05 i dag. Nu kanske du tror att jag hittar på det här för att jag vill äta lunch, men jag kan ta med mig ett intyg om du vill.?
?Det behöver du inte, jag tror dig. Gå iväg bara.?
?Tack,? säger jag.
Först går jag till matsalen, trots att jag är mycket försenad. Jag äter snabbt och ger mig av. Men nu är jag så försenad att det enda som kan få mig till tandläkaren är om jag får skjuts, så jag ringer min farsa på mobilen. Han svarar inte, och jag försöker flera gånger på flera olika nummer, ?Hem,? ?Priv mbt,? ?Jobb mbt,? men han svarar inte någonstans.
Då struntar jag i tandläkaren och tänker gå hem istället. Men då jag inte kan bli skjutsad börjar jag gå istället. *** På vägen träffar jag Oscar, min polare. Han är också på väg hem och då vi bor hyfsat nära varann i alla fall ifrån där vi är nu, går vi tillsammans.
När vi gått ett tag har jag tappat bort mig helt och frågar Oscar hur långt det är kvar.
?Ungefär två timmar,? svarar Oscar utan att tycka det är jobbigt alls. Jag tycker däremot att det är väldigt jobbigt och tar upp mobilen för att ringa om skjuts igen. Inget svar nu heller.
Då ser jag plötsligt var jag är, väldigt nära mitt hem! Det är Oscar som har två timmar kvar, inte jag! Jag säger hej då till Oscar och går mot mitt håll. Jag undrar varför jag inte kände igen omgivningen men då slår det mig. Allt är annorlunda! Vägarna slingrar sig inte på rätt sätt, husen är inte byggda som de ska vara och andra människor än de som brukar gå här är på promenad. Jag beslutar mig ändå att gå hemåt och traskar iväg. På höger sida om vägen ligger ett rosa hus, som i vanliga fall är ett dagis. Men nu är det inte likadant, det är utbyggt med ett till rum i en annan färg. Jag blir nyfiken och går in i huset. Först är det ett litet rum fyllt med papper och annat bråte. Jag öppnar dörren till nästa rum och kikar in i ett kontor. Helt främmande människor sitter och pratar i telefon och skriver. En av dem pekar åt mitt håll och visar mig att jag ska gå ut. Jag gör det medan jag undrar över hur de inte kan bry sig om att jag är inne i deras hus och kan sno saker.
Jag går vidare längs vägen och svänger i på nästa gata. Huset på vänster sida verkar mindre och är definitivt felvänt, baksidan pekar mot vägen. Jag börjar undra om detta är en dröm, inget av det här kan stämma! Jag kommer på att man kan bita sig i fingret för att kolla och gör så. Jag biter det hårdaste jag kan men det känns som om jag biter i gummi, jag kan trycka ner tänderna i det men inget smärta kommer! Detta måste vara ett bevis på att det här är en dröm, tänker jag.
Jag går mot mitt eget hus och är helt beredd på att huset ska vara konstigt, detta är trots allt en dröm. Det stämmer, huset är för litet och sidan är vänd mot vägen och en ny dörr finns där. Jag går in och hör att det är mycket som är i görningen, vilket jag inte finner konstigt. ****
De kommer och möter mig i hallen, mina föräldrar och mina två brorsor. Men något är fel, mina föräldrar ser för unga ut och mina brorsor är ungefär runt tioårsåldern, jag själv är cirka 18 år. ***** Jag försöker säga saker till dem, men inget kommer över mina läppar. Jag känner då att jag har en bok i handen och förstår vilken bok det är. I boken står handlingen till vad som utspelar sig nu, ungefär som ett manus till en film, även fast detta som händer nu är i ?verkligheten,? trots allt vet jag att det är en dröm, och boken är en vanlig roman, inte ett manus. Jag bläddrar fram till kapitlet där jag är hemma, men hittar inte den exakta sidan och kan därför inte säga något då jag inte vet vad jag ska säga. Jag fortsätter bläddra i boken?.
Då vaknade jag.
** Jag ska till tandläkaren i dag klockan 12.05 i verkligenheten också.
*** Det finns tåg och bussar, men jag verkar inte se dem.
**** De borde ha svarat i telefonen.
***** Jag är yngst och är 18 och mina brorsor är 27 och 31.
Frågan är om någon läste allt. =)