Jag är halvt böjd att hålla med Christina och till halvt med Beth.
Faktum är att flertalet författare har tagit död på sin huvudkaraktär som var hjälten, dock så var det passande för att kunna göra så känsloladdade upföljare till böckerna. Jag syfter på R.A Salvatore, men jag vill inte vara för ingående och behöva göra spoilers, vilket har skrivit detta. Men jag har en liten teori som jag nu brukar som förklaring till Fantasy är i sitt väsen, vilket borde kunna förklara varför man skulle kunna låta sin "hjälte" dö.
Fantasy kan man se som en enda stor värld. Väldigt tråkig och plan, inga bestämda färger eller uppseväckande former som man kan definera och stoppa i ett fack och adressra fantasy. Så som jag har kommit att se på det är det i slutänden upp till författaren. Författaren är den som i slutänden ska göra världen trovärdig och lämna något till fantasin, men samtidgt få en att förstå att det bara existerar i ens fantasi men att man kan vara en del av den om man bara läser. Att läsa om "hjälten" så kommer man att älska honom eller hata honom beroende på hur författren skapade honom.
Att i slutänden döda honom skapar författaren starka känslor, vilket kan vara både bra och dåligt. Författern ska få det att vara trovärdigt, och en hjälte ska väl inte vara helt osårbar. I längden när man har läst X antalet romaner och noveller inser man att man vill fly till en fantasivärld men samtidigt har kvar sin världsliga syn vilket medför att man inte ska ta "hjälten" för mer än vad författaren gör honom/henne till.
Filosoferar nu över om det kan vara så att författaren inte sätter sin prägel djupt i karaktärerna många gånger och ger dem delar av sin egna karaktär eller sina egna önskningar att de var så. Bara en tankeställare jag fick för mig.
Hmm... Läser mitt inlägg nu och ser att min stil att skriva är lite lik Yoda i Starwars... =) Får göra något åt detta. Tobak skulle iofs kunna lätta sinnet för mig nu så att jag kan låta som en tämligen vanlig person igen.
MvH Nevyn