Jag tyckte att de tidiga stiftelse-romanerna var jättedåliga. Inte för att Asimov inte har fräcka idéer - för det har han - utan för att personskildringen faktiskt var så undermålig att man somnade över böckerna.
Men Robot-böckerna var bättre, och sedan var det intressant när de knöts ihop med de sista stiftelse-romanerna. Min egen favorit är "Den okända lagen". (Heja Daneel!)
Är Asimov läsvärd? Jajemän.