Nytt inläggBesvara inläggetLista inläggTill välkomstsidan

Vad är kvinnligt?

Jag vet inte om män och kvinnor har olika smärttröskel. Kan personligen intyga att smärttopparna vid en förlossning är obeskrivligt höga MEN det är ju så fiffigt inrättat att det sakta stegras under ganska många timmar - med vilopauser mellan - vilket gör att man blir rejält hög på endorfiner. Och så är det ju något positivt som händer, inte någon sjukdom, vilket gör att man accepterar smärtan på ett annat sätt. Om jag helt plötsligt, i något annat sammanhang, skulle drabbas av en sådan stark smärta så skulle jag skrika och sedan svimma.


Jag tror att den största skillnaden mellan män och kvinnor inte är något biologiskt utan något inlärt. Män får inte gråta, inte visa sig fega, etc. Många tjejer tycker jag tramsar väldigt inför getingar och spindlar och annat, och ofta är det tydligt att det är för att flirta med någon kille. (Det märker alla utom killen själv ... ) Hon gör sig rädd och svag så att han får känna sig stark och beskyddande. Ofta är det väl inte något medvetet agerande utan det sitter i ryggmärgen på något vis. Om kvinnor har ett starkare psyke vet jag inte, men helt klart blir varenda kvinna från sitt första födsloskrik lärd att ta hänsyn till sin omgivning medan killar uppmuntras att ta för sig. "Hysteriska fruntimmer" förekom huvudsakligen under den tid då kvinnor var verkligt maktlösa och inte tilläts ryta till i något sammanhang. (Fast än idag förvånas jag över att somliga tolkar tårar som att man har "brutit ihop", "blivit hysterisk" etc. Särskilt när män gör det! Själv tycker jag att det är väldigt manligt och strongt att våga gråta offentligt.)


Jo, Beth, jag tror att varje kvinna, om hon inte är transsexuell, tar illa upp av att kallas "okvinnlig". Motsvarande för män, förstås. Men att ge sig ut på krigiska expeditioner när man är gravid, det verkar mest dumt. Om kvinnliga krigare inte anses vara "konstigt" i deras samhälle, så borde graviditet inte heller vara något man skäms över eller försöker ignorera. Ursäkta att jag säger det, men hennes inställning verkar vara okvinnlig, just det.

(Är jag en förrädare nu?)


Namn: Christina
E-post:
Tid: 18:38
Datum: 2002/09/15