Ja, jag håller med dig Christina. Fast jag vet inte något om du har celluliter eller inte.
För några år sedan när jämställdhetsdebatten började ta fart, så skulle alla kvinnor ut ur hemmet och börja jobba. Alla kvinnor drogs över en kam... alla kvinnor ville ut i arbetslivet och göra karriär (sa man). Jämställdheten innebar att kvinnorna var TVUGNA att göra det männen gjorde, annars var det ej jämställt. Debatten var befogad... men snedvriden.
Alla ville inte göra så som en liten klick högröstade kvinnor propagerade. En del ville stanna hemma med sina barn... men det var det ingen i pressen som märkte.
Dock måste det påpekas att vårt samhälle ej är jämställt... och kommer nog aldrig att bli det. Vårt välfärdssystem går ju till viss del ut på att utnyttja stackars sjuksköterskor. Hur skulle vi annars kunna behålla den vård som vi idag har... även om vi har långa sjukköer.
Det som jag tycker är väldigt tråkigt, är att i allt för många familjer så råder inte jämställdhet... där den ena parten utnyttjar den andra (oftast män, men inte alltid). Många män utnyttjar kvinnan som ställer upp med hushållssysslorna, en del kvinnor utnyttjar männens ekonomiska ställning (brasklapp: kan vara andra situationer oxå, eller rent av tvärtom). Hmm... låter som om jag tycker äktenskap är pest...
Här passar det med ett utrop:
-Tillbaks med jämställdheten i relationerna... om det nu varit det någon gång.
En man som inte kan stryka en skjorta... hmm... bör nog tänka över saken lite... Fast lite av vitsen med att leva ihop är väl att älska varandra och hjälpa varandra... men det verkar dock som om den feminina varelsen ger mer än vi andra gör.
Du har valt ett intressant ämne Beth... det berör.
Ursäkta att jag svamlat så i detta inlägg.