På tillfrågan ska jag här i all hast försöka sammanfatta vad Tolkien
skrivit om alvernas odödlighet.
Detta är en av hans centrala idéer. Man kan säga att det han
berättar bland annat svarar på frågan: "Hur skulle det vara om det
funnes ett folk där man hade obegränsad livslängd?"
'Odödligheten' innebär alltså att kroppen kan fortsätta att fungera
utan att bli skröplig, så länge världen består. Men kroppen kan
förstås förstöras av till exempel yttre våld, och då dör alven.
Så långt är allt klart och entydigt. Däremot ändrade Tolkien under
årens lopp uppfattning om vad som händer med den 'huslösa' själen
när en alv dött. Från början tänkte han sig att den (efter någon tids
väntan) återföddes i ett nytt alvbarn. Han skrev en längre text där
han bland annat beskrev detta mer i detalj; den återfinnes under
rubriken "Laws and Customs among the Eldar" i _Morgoth's Ring_,
det tionde bandet av _History of Middle-earth_.
Inför de delvis burleska konsekvenserna -- att en alv skulle
kunna få flera uppsättningar föräldrar, bli sin egen stamfar och så
vidare -- ändrade han dock sedan sin uppfattning. Hans senare
beskrivningar finner man framförallt dels i ett bihang till "Athrabeth
Finrod ah Andreth", också det i _Morgoth's Ring_, dels i texterna
om Glorfindel i _Peoples of Middle-earth_. Den bild han stannade
för var att en förolyckad alvs själ kallades till Mandos' salar, för att i
sinom tid få en ny kropp (en kopia av den gamla), varefter alven
fortsatte leva i Aman (Glorfindel, som så småningom återvände till
Midgård, var ett undantagsfall). Den som skött sig illa i livet kunde
dock få vänta länge hos Mandos.
Det naturliga för en alv var dock alltså att leva vidare obegränsat.
Det innebär dock inte att han/hon inte alls förändras med tiden. Om
detta meddelas dock få detaljer. En för inte så länge sedan
publicerad anteckning (som jag tyvärr inte lyckas lokalisera just nu)
tycks dock visa att detta är förklaringen på den ofta dryftade frågan
om Círdans skägg: en alv kan få skägg om han blir tillräckligt
gammal.
Och nej, Legolas nämner inte några egna barn. Vad han sade i
Fangorns bryn (i början av kapitlet "The White Rider") var att den
skogen var så gammal att den fick honom att känna sig ung på ett
sätt som inte gjort så länge han färdats tillsammans "with you
children", 'med er barn' (alltså de mycket yngre Aragorn och
Gimli).
Höviska hälsningar,
Beregond