DEt största problemet med fantasy-karaktärer är dels att de nästan alltig inte äger förmågan at dö.
Och om de nu mot förmodan dör så skall de alltid göra det så att det betyder något, alltid så är det en osjälvisk gärning som räddar en stad/resten av gänget/världen.
DEt ända undantaget jag vet är Dragonlance, och jag antar att det beror på att det är baserat på ett rollspel och att författarnas karaktärer faktiskt dog just där och just då.
****SPOILER****
Hur kommer man annars på att den gamle dvärgen skall få hjärt-attack och dö INNAN slutstriden, eller att Den goda ledaren skall dö utan anledning med ett spjut i ryggen?
****SPOILER SLUT****
En annan sak som jag förvånas över så är det förmågan att lägga saker och ting bakom sig, hur ofta har det hänt att ett gäng ävntyrare har mardrömmar om de ca 500 pers som de har dödat under äventyrets gång?