Ras: Människa
Yrke: Häxa/ magiker/ sierska/ klok "gumma"
Personlighet: Eremit
Utseende: Ganska alldaglig: Lång med långt cendrefärgat hår i en fläta, grå, lugna kloka ögon. Inte särskilt smal, inte särskilt tjock. 25 år gammal.
Jag upptäckte tidigt att jag var annorlunda och inte passade in i samhället. De jämnåriga flickorna i byn var ytliga och tänkte bara på sina utseenden, skvaller och att gifta sig (helst rikt). De förstod aldrig vad jag menade när jag pratade om vad jag hade hört av vindarna, av djuren och naturen och de äldre blev bara irriterade för att jag "fantiserade" så mycket. Jag lärde mig själv lite om läkekonst och örter och visste alltid när det skulle bli oväder och kunde även känna på mig om folk var oärliga eller hade ont i sinnet. Därför blev människor lite rädda för mig, när jag visste lite mer än jag "borde".
Eftersom det enda jag var bra på var "onödiga" saker att kunna för en ung flicka flyttade jag ut från byn till en enslig stuga där jag nu sköter mig själv och mina djur och lilla trädgård med örter. Ibland kommer de bybor som vågar, sig hit och jag hjälper dem med sjukdomar och kärleksbekymmer. På grund av, eller kanske man ska säga tack vare, min förmåga (som de flesta tror är större än den är) blir jag heller inte störd av kärlekskranka män. Jag är ändå fortfarande ganska ung, och ser, om inte särskilt bra ut, ändå inte helt fel heller.