En vanlig afton i Belals dunkla tron:
"Mcyket gott det här" tänkte Belal i tystnaden efter att ha smakat på den alldeles underbart möra biffen från slaktaren." Ärtorna var inte heller så dumma" Belal smuttade på sitt vin. Dagen hade varit som de flesta andra dagar, han hade suttit inne framför en tjock bok om "hur du lagar entrecote-och snittar up bukhålan på lik samtidigt under 20 minuter". Han hade försökt sig på detta, det hade gått käpprätt till de lägre planerna.
"Igor!" skrek Belal.
Belals vindögde, puckelryggiga tjänare steg in i rummet. "Vad kan jag göra för er herre?"
" Se till att få tag på några kroppar till imorgon. Tala med likgrävarna, ge dom det här för besväret." Belal räckte en pung till Igor.
"Du kan samtidigt gå förbi värdshuset och ta dig några glas."
"Som ni vill herre." Igor traskade iväg igen.
Det var allt behändigt att ha en tjänare, någon som gjorde som man sa, någon som kallade en "herre".
Det var ju bra för Igor också, han fick trots allt husrum och inte allt för dåligt betalt. Igor var bra tillskillnad från det odöda, stinkande liket som hade tjänat han förrut, Bub var det visst han hette. Men Igor skulle nog inte leva länge till, han hade ett svåt hjärtfel. Sedan om han skulle dö var det ju bara att blåsa liv i han igen. Vad behändigt, då skulle han ju tjäna mig för alltid. För alltid tjänare, för alltid härskare. Belal torkade belåtet munnen i en servett.
Den hära byn, så mycket sludder. Usch! Om JAG fick bestämma skulle den här byn få ett riktigt lyft. Vänta nu, JAG skulle faktiskt kunna bestämma. Om jag fick makten skulle ju alla tjäna på det! Ha! Det skulle kunna gå, med lite hjälp förståss.
Hmmm, nu fick jag nått att fundera på...Om jag fick bestämma....om jag fick bestämma...jag borde faktiskt bestämma, alla skulle tjäna på det....JAG SKA BESTÄMMA! Mohaaahaaaahaaahaaaa!!!
/det här var ju riktigt kul!