"Först sköt de fel kärring."
Coq Rouge X, av Jan Guillou. Riktigt bra början.
"Och blodet sugs upp av den hungriga snön, som om den vore en vit, kall vampyr."
Slupmad kortnovell från min dator, första dokumentet jag öppnade.
"Den lilla flickan vrider på huvudet, som för att se på honom. Ur de tomma, ärrade ögonhålorna rinner tårar, som svarta pärlor rullar de ned längs hennes kinder innan de fräsande träffar golvet, fräter hål i stenen. Stanken av flickans brända kött fyller rummet.
Han vänder bort ansiktet, för att slippa se, slippa veta, men ljudet av glas som krossas under de små fötterna förföljer honom."
Öppningen hos annan slupmad kortnovell som råkar ligga på den här datorn (det mesta ligger annars på skrivdatorn).
"Lågan flämtade, dansade i vinden, en yster, vansinnig dans. Men, den brann. Maria längtade bara efter att få sträcka fram de frusna händerna mot ljusskenet, men hon vågade inte. Värmen var Nicholas, bara Nicholas.
Hon satte sig på knä framför korset, noga med att inte röra själva graven. Så plockade hon fram en ensam, tilltufsad ros. Försiktigt lade hon den på den svarta, osmyckade jorden. Blomman hade tappat ett av sina vita kronblad; Maria vecklade ut det och lade det bredvid rosen.
"Saknar dig, viskade hon. Saknar dig.""
Början från en oavslutad novellöppning som låg på ett papper utrivet ur ett anteckningsblock alldeles bredvid mig.
Kan tillägga att jag verkligen behöver putsa på den sista där, den är långt från klart.