Köp den, köp den - ni gynnar en arbetslös. :/ Tror jag.
Ja, jag diskuterar gärna alla slags böcker men jag måste erkänna att jag inte har läst Minne, Sorg och Törne, ej heller vampyrböcker. Med all respekt för avvikande smaker så har jag något väldigt ... emot ... vampyrböcker. Behöver jag gå i terapi för detta, eller? ;) Möjligen är det själva idén jag värjer mig emot. Eller också att det är så mörkt jämt. :)
Tro det eller ej, men jag har visst blivit påverkad av de senaste jordan-trådarna så nu har jag börjat om igen med Farornas Väg. Jag kom ju aldrig så långt i serien. Vill minnas att Tidens Hjul - bok nr 2 - var riktigt bra. Han har en klart medryckande stil i alla fall. Det är mycket lättläst!
Svart eld slutar på ett hotfullt sätt. Det är en på hela taget rätt hotfull roman om människans fulare sidor. Den använder sig av ett gammal kärt fantasykoncept (fattig-lärling-från-enkel-bondby blä blä) men tanken var att den bara just skulle förklä sig lite i detta koncept - faktum är att folk i denna historia inte riktigt lever upp till de givna rollerna. Jarga hade kunnat vara en perfekt hjälte om han inte haft de där felen som folk faktiskt har i verkliga livet - självisk, förhastad, ombytlig etc. Sedan lät jag med avsikt bli att göra honom sådär charmigt blyg och tafatt dessutom.
Prologens första rad "sammanfattar" ödet (livsinriktningen, personligheten, etc) för Jarga, epilogens sista rad gör detsamma för hans motpol, Erlo. Det har jag redan sagt någon gång.
Jag tycker också att Neverwhere är bra, men den är också så otäckt otäck. Jag är bestämt lite harig.