I utsvävningar och beskrivningar innan det sedvanliga inlägget så kommer mer om min vardag. Jag kan stolt berätta vad jag har sysslat med sen senaste inlägget. Kaffe var klart och nu är det uppdrucket. MP3 spelaren har hunnit ett par låter och jag rockar loss till Clawfingers mindre angenäma låter.
Vad jag har gjort medans jag satt och drack mitt kaffe och bröt nacken till Clawfinger genom headbanging är att läsa 70 versioner av "Ekorren satt i granen". Tänka sig, det finns ju hur många sätt som helst att beskriva en situation. Jag förstår mig inte på människor som säger "det finns ju inget bra sätt att beskriva det". Klart att det går. Hade tänkt att göra några utdrag om det kända ekorren för att påvisa vad jag menar.
Ungt:
"Å Ekorrn ba' satt där liksom, och ba' Öööh! Skala kottar! typ, och så småungarna då, ba' Ööööh! liksom, å han ba' tjoff! liksom, ba' iväg på en gren eller nå't, och se'n ba' däänngg!! Benet ba' rakt på grenen typ, och hela jävla svansen, samma grej, ba' tjong! typ."
Pessimistiskt:
"Kottskalning i granen, det kan aldrig gå väl. Får man höra barnen, ja då är goda råd dyra, och höra dem lär man få göra! Ett sådant hopp kan bara sluta i gråt och tandagnisslan, sanna mina ord. Den svansen har sett sina bästa dagar!"
Radannons:
"Större parti granfrö bytes mot rullstol."
Psykologisk profil:
"Ensam gärningsman. Lättstressad vegetarian med pedofobiska tendenser. Betydande spänst, men överskattar sin fysiska prestationsförmåga såväl som sin motorik."
För den modige som orka läsa resten finns resten på följande address:
http://www.yttermera.se/levandehumorkultur/pages/ekorren.html
Nu till det väsäntliga, är det bara brist på fantasi som hindrar oss? Knappast. Se bara på de få exempel som jag nyss skrev. Jag tror att dagens ungdom är väldigt lat och bortskämd på många sätt och vill inte antstränga sig på något sätt när det kommer till litteratur. Flertalet av mina vänner klarar knappt av att beskriva sin frukost på ett papper.
MvH Nevyn