Ironiskt nog nämnde min pappa det vid middigasbordet:
"Den där killen som styckmördades, visste ni att han var vampyrledare?"
Jag mimade ordet "lajv" och mamma sa "menar du rollspel? Det håller JÄTTEMÅNGA på med, nuförtiden."
Eftersom min mamma jobbar på samma ställe som några tjugoofemåringar är hon övertygad om att hon är expert på undommar. Till min fasa försöker hon ständigt pressa in mig i den lilla fantasimall av "dagens ungdom" som hon har målat upp. Men nu snackar vi inte mina problem.
Jag påpekade klarsynt mitt i pappas anförande om hur killens medlemskap i rollspelsklubben orsakat det hela, att det knappast var därför han gått ner och att det knappast var honom meddlemskapet påverkat. Snarare någon annan, typ mördaren, vilken, tycker jag, är den som bettet sig radikalt. Inte den mördade killen.
Undrar om tidningarna tänker välja att hacka på honom lite så där diskret genom att angripa rollspel och antyda att det aldrig hänt utan detta, eller om de tänker angripa mördaren och rollspel?
I vilket fall lär rollspelsrykte hamna i lite blåsväder.
Såvida folk inte låter bli att brilljera med sådant de inte förstår (såvida de nu inte gör det), men det lär ju inte hända.
Jag har huvudvärk. Förlåt att jag skrev detta inlägg.
(...fast eftersom jag inte orkar korrekturläsa det -det heter väl så?- så vet jag inte. Inlägget kanske inte suger så mycket som jag inbillar mig.)
/Eowyn