Jag tycker att det kan vara oerhört fascinerande att följa flera olika huvudpersoner, särskilt när de till slut (eller emellanåt) börjar samverka/interagera och resultatet blir ... tja, magi. För att använda en klyscha: helheten kan då rentav bli större än summan av de ingående delarna.
Men de får ju inte bli hur många personer som helst, för då blir det urvattnat.