Jag köpte för ett tag sen Edding's "the rivan codex" av någon skum anledning som jag själv inte vet. Och när jag sätter mig ner och läser prologen (längre än så kom jag aldrig i den boken) kom jag fram till den delen där Eddings skriver om sitt synsätt på hur man ska skriva fantasy.
Denna människa har alltså delat upp det han kallar fantasy i tio beståndsdelar som enligt honom måste vara med. Dvs sådant som pappa Tolkien hade med i sagan om ringen.
1. Religion
2. Uppdraget
3. det magiska föremålet
4. Hjälten (självklart en naiv liten stackare)
5. Den gode följsamme trollkarlen
6. Hjältinnan
7. skurken (Den stora stygga guden som ska ta över världen och är omöjlig att besegra utom för den naiva lilla hjälten)
8. Hjältens följeslagare
9. Följeslagarnas kvinnor som NATURLIGTVIS har egna åsikter och tankar. (är killen manschauvinist eller vad?)
10. Länder etc.
Det luktar väl inte Tolkien över det eller så? Faktum är att Eddings erkänner att det är lite kikt just det, men på något sätt får han det nästan att framstå som att det var tolkien som tog samma väg som Eddings.
Nä, det var egentligen inte meningen att smutskasta Eddings utan att visa att mycket (annan) Fantasy är enformigt och utformat efter liknande mall som Eddings.
Är det så vi vill ha det? Eller skall vi efterfråga den andra sortens fantasy?
/Guff