Jag tycker det är bra när stämningen byggs upp eftersom. Till exempel att den ena får gå och tråna efter den andra ett tag. Eller om båda redan är kära i varann, att något står ivägen för deras lycka. Jag tycker det är otroligt oromantiskt när två personer precis har träffats och hamnar i säng på en gång. Fast jag är ju uppväxt med Sandemos Isfolket-böcker förstås.
Och som de flesta andra säger här; inte kärleks/sex-scener för deras egen skull. Senaste Auelboken är ett praktexempel på sådana scener som inte tillför handlingen något.