»Katagorisering är nödvändigt enligt mig, inte för att jag är något kontrollfreak utan för att det skulle vara svårare att hitta i bokhandlar och på internet när man letar efter nya böcker.«
Kategorisering är *praktiskt*, men det är fortfarande ofta väldigt godtyckligt vad man kategoriserar saker som - exempelvis kan jag tänka mig att man kan kategorisera "Neverwhere" av Gaiman som både rysare och fantasy och "magisk realism".
Att sätta upp en massa parametrar för vad som är den ena och vad som är den andra kategorin kommer att innebära att man kommer ha ett definitionsmässigt sätt att definiera kategori på ("språkets syntaktiska struktur och den berättarmässiga stilen tyder starkt på att detta är fantasy") samt en som folk faktiskt använder ("okej att språket kanske inte är typisk för fantasy, men är det drakar och trollkarlar med är det väl för f-n fantasy och inte thriller!?").
Kategorierna är godtyckliga, således blir även kategoriseringen det.
Men... ett ständigt återkommande tema inom fantasyn är Resan. Egentligen är slutet inte så intressant, eftersom det oftast bara kan sluta med seger för de goda eller Världens Undergång, utan vägen *till* slutet. Road movies och fantasy har en del gemensamt. Undantag finns förstås, men jag vill fortfarande hävda att själva resan (som inte bara brukar ta en mellan olika geografiska platser, utan även från barndom till "vuxendom", från oskuld till frånvaron av densamma). Detta kan jämföras med t.ex. deckare, där själva målet, att hitta mördaren eller vad det nu blir, ofta är det intressantare. Egentligen finns det väl en "resa" i alla böcker, men just i fantasy tenderar den att bli extra framträdande.
Rationalism är inte något som måste vara frånvarande från fantasy; exempelvis Vance (med Dying Earth) och hans lärling Pratchett (Discworld...), i sällskap med bl.a. Jordan (WoT), har ett system för magi som i olika hög grad beskrivs, men som ändå beskrivs som rationellt - inte förklarligt med vår vetenskap idag, men man får ändå intrycket att man med ett vetenskapligt studerande av den går magin att förklara. På så vis blir inte magin mer osannolik än exempelvis hastigheter med Warp 5 i Star Trek.