Suckar tungt... Jor, vilka ambitioner. Bli ihågkommen. Du... jag ger fullkomligt fan i både företagsledare och den stora generalen som "räddade" oss från ryssen och så gör det stora flertalet. Måhända att du blir imponerad av sån´t men den stora massan skiter i det. Visst, vill du bli ihågkommen som en fotnot, så varför inte men det gör dig knappast lyckligare som människa. Kanske kommer du inse att skjutsa barnen till fotbollsträningen gav mycket mer.
Där har du en skillnad i mitt tänkande som kvinna och ditt tänkande som blivande man. Jag tycker relationer med andra människor är betydligt intressantare än att bli ihågkommen. Dina barn lär knappast komma ihåg dig i alla fall. Obs att jag nu INTE sa, att bry sig om sina barn har med kön att göra bara att det är min personliga åsikt.
Att sen påstå att kvinnor har mindre ambitioner är ren "bullshit". Finns det en man och en kvinna med likvärdiga referenser väljs oftast mannen eftersom resten av styrelsen är män.
Varför stressa... Försök hinna med att vara både bra på jobbet och en god förälder så får du se hur lätt det är. Hur mycket tid ägnar t.ex. din pappa åt att umgås med familjen? Skulle han haft tid att köra dig till fotbollsträningen, eller var hans karriären väsentligare? Kvinnor kämpar minst lika hårt som män, och har ofta lika stora ambitioner men till skillnad från männen får de kämpa i uppförsbacke och motvind.