http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,308888,00.html
Jag vill inte på något vis förringa icke-fantasyböcker. Det är inte fantasy eller inte fantasy som avgör kvaliteten, det brukar jag ju säga ... Har inte läst "Eva & Adam" men jag antar att det är en mycket bra bok.
Men jag är kanske lite konstig ... Jag brukar sällan vilja läsa en bok för att "känna igen mig". Okej att det ska vara trovärdiga personer med och så vidare. Men min egen verklighet upplever jag ju helst i verkligheten, inte i en BOK! När jag läser böcker så är det för att jag vill möta sådant som jag INTE har omkring mig ändå. Jag kan tycka om att möta personer som fungerar som jag, men som befinner sig i lite annorlunda miljöer. Eller också ska författaren kunna visa mig välkända saker i ett nytt ljus.
Ja, varför använda ett så pass torrt och platt medium som trycksvärta på papper för att skildra det som man ändå kan se med egna ögon? När vi skriver är det ju för att förmedla något till den som INTE kan se just det vi ser. Eller?
Tja, vad säger ni andra? Varför läser ni egentligen? Varför skriver man?