Det är bättre att skriva skräp för byrålådan än att inte skriva alls men man kan faktiskt tappa modet när man tycker sig ha åstadkommit arton kilo skräp...
En gång i tiden gjorde jag en stor brasa av mina verkligt misslyckade romanförsök eftersom jag inte ens kunde med att skicka dem till pappersinsamlingen av rädsla att någon (vem som helst) skulle få tag i eländet och skratta åt det.
Det var ett antal kilo papper, det. Jag slet ut en skrivmaskin på rent dravel.
Länge leve datorn och delete-knappen.