Son Colu s�g hur vakterna rusade in med dragna vapen, han k�nde sig r�dd, men �nd� chockad �ver vad som h�nt. En av vakterna som hade en stor r�d fj�der p� sig hj�lm och var nog en kapten eller l�jtnant eller liknande sade "ni tv�, f�lj med h�r och h�ller er lugna, minsta tecken av flykt s� blir ni d�dade" och pekade med sitt sv�rd mot d�rren.
Han k�nde sig r�dd men inte lika r�dd som innan, s� han gick och teg bredvid Kolgin som s�g ut att vilja ta sig loss. Vakterna f�rde dem genom korridoren tills de kom till en smal spiral trappa som ledde dem ner�t tills de kom till en l�ng d�ligt upplyst korridor.
"S�g adj� till dagens ljus, ni kommer aldrig mer se det igen f�r nu ska ni f� smaka p� denna borgs 'gamla' s�tt att f� f�ngar att inte rymma", sa L�jtnanten som Colu best�mt sig f�r att han var.
"V... vad t�nker ni g�... g�ra med oss?" pep han fram.
"Vi ska g�ra s� ni aldrig kommer att se dagens ljus igen, trots att det inte kommer att vara n�dv�ndigt med den cellen ni ska f�" sade l�jtnanten och flinade.
"Era ociviliserade svin" utbrast Kolgin, "s� ni ska b�de plocka ut v�ra �gon och l�sa in oss i en cell utan f�nster, GUD va sn�llt".
Det h�r blev f�r mycket f�r Colu och r�dslan blev s� stark att han inte kunde g� fram�t l�ngre.
"Vad �r det med dig!" Utropade soldaten bakom honom.
Han kunde inte svara p� grund av r�dslan, och han h�rde n�gonting dras upp�t i luften som om soldaten m�ttade f�r ett hugg, s� Colus ner tryckta fruktan kom upp i form av en hickning.
Han k�nde hur n�gonting h�ll p� att f�r�ndras inom honom, han k�nde hur r�dslan h�ll p� att bytas ut mot vrede, han k�nde hur han ville g�ra sig fri och snacka f�rst�nd i den d�r baronen. Samtidigt som han k�nde allt det andra s� h�rde han en duns och k�nde n�got mot sin rygg. Han v�nde sig om och s�g d�r hur soldaten dr�mt ett sv�rdshjalt mot hans rygg, Colu tog tag i handen som h�ll i sv�rdet och tryckte och k�nde ben som krossades, han sl�ppte handen och tog tag i sv�rdet och h�ll upp det i ljuset fr�n en fackla s� han s�g det b�ttre. Hans morbror hade visat honom n�gra knep om hur man kunde se hur v�lsmitt ett vapen var, och Colu s�g att det var ett mycket fint sv�rd, f�r fint f�r en vanlig soldat att ha r�d med. men vad spelade det f�r roll nu, han tog hjaltet i en hand och bladet i sin andra, satte ett kn� �ver bladet och b�nde upp�t s� att sv�rdet kn�cktes.
Han sl�ppte bitarna och kolade upp p� den chockade skaran, innan han tog ett snabbt steg mot l�jtnanten tog ett strypgrepp p� honom och h�ll honom i luften.
"Nu s� ska ni soldater sn�llt och v�nligt f�ra oss tv� tillbaka till 'herr Baron jag tror jag �r n�got' d�r uppe innan jag �r v�rre mot er �n vad jag var mot soldaten som ligger och kvider p� golvet d�r" sade han.
Soldaterna s�g chockade ut men de v�nde h�ll och b�rjade g� tillbaka l�ngs g�ngen och in i trappan, Colu gick sj�lv sist fortfarande med ett bra grepp runt l�jtnanten.
N�r soldaterna b�rjade g� in i Baronens rum s� reste han sig upp och utbrast, "vad ska deth�r betyda!" men n�r han skulle forts�tta s� kom Colu med Kolgin p� sl�pt�g in.
Colu sl�ppte strypgreppet p� l�jtnanten och uppriktigt sagt kastade in honom i korridorens v�gg.
"Ni andra UT om ni inte vill f� hj�lp!" Sa han, "och nu ska du f�rklara f�r mig vad som ger dig makt att sl�nga personer som inte gjort n�got annat �n f�rsvarat sig i f�ngelse och gr�pa ut deras �gon som om vi inte vore m�nniskor. Och du ska ocks� ta och ge oss h�star, f�rdkost och annat som vi kanske beh�ver, annars s� kommer jag l�ra DIG en l�xa som DU aldrig kommer att gl�mma!"
Baron Felhand s�g helt chockad ut d�r han stod. Han �ppnade munnen som f�r att s�ga n�gon om och om igen, och n�r han v�l tog till orda s� var det med stark st�mma.
"HUR v�gar ni klampa in i MITT! Arbetsrum i MIN!! Borg och bara st�lla er och sk�lla ut MIG!!! Utan n�gra vettiga grunder!"
Samtidigt som han sade det s� drog han ett sv�rd som han hade f�st i sitt b�lte nu och h�gg mot Colu som undvek hugget utan problem. Baronen m�ttade ett nytt hugg som Colu m�tte upp ist�llet f�r flydde fr�n. Han stod och kollade ner i Felhands �gon och s�g d� r�dslan b�rja ta �verhanden av baronen, han tog l�tt och drog sv�rdet ur handen p� baronen, kollade p� det och sade.
"En av era soldater hade ett mycket fint sv�rd, n�stan ett m�sterverk, men sj�lv s� h�ller ni er till n�got som jag skulle ha kallat skr�p", han tog sv�rdet i handen och slog det i golvet och framf�r �gonen p� Kolgin och Felhand s� gick sv�rdet s�nder.
Colu tittade upp mot baronen som bara darrade.
"Nu fr�gar jag er en sista g�ng, g�r ni med p� mina villkor? Eller vill ni f� en l�xa l�rd som ni borde blivigt l�rd f�r l�nge sen?"
2BeContinued