Gamelgrå befansej ensam på andra sidan hans sån var färsvunen.
han stod på en eng der det var bördig mark kor som betade var inte mer en skelet dom ått och åt men ingen av dom var som dom borde ha varit.
Gamelgrå fortsate att gå och så fåglar prunkande frukt tredgårdar meniskor spm jobade med den bördiga jorden men ingen av dom var myket mer en utmerglade skelet.
en tanke ireterade gamelgrå vaför hur dom som har så myket skall inte se utt så här dom har all prakt i värden men ingen ser lyklig utt varför.