*fnissar lite åt de förolämpade tonåringarna*
Personligen tror jag att jag har accepterat att jag är ett barn... Det tog en rätt stor tankeverksamhet (hormonerna kommer *alltid* ivägen, eller hur?)från min sida, men sedan lsitade jag ut att just tonårsstoltheten var nyckeln... i alla fall för mig...
Jag tänkte: okej, om jag nu är så pass underbar, perfekt, genialisk, bedårande, vacker och listig, hur bra kommer jag då inte bli när jag är vuxen och haft lite mer tid att öva?
*älskar mitt resonemang och känner mig en smula avundsjuk på dem som redan nått den punkten*
I ALLA FALL... Jag vill påpeka en sak. De första två hp böckerna hade garanterat något barnboks aktigt över dem... den tredje var bättre... den fjärde med....
MEN DEN FEMTE (!!) tar definitivt klivet över till vuxenlitteraturen, för på flera ställen i slutet var jag tvungen att kolla omslaget för att försäkra mig om att den inte magiskt bytts ut mot en Stephen King bok.
Och alla är väl överens att Stephen Kings böcker inte lämpar sig som godnattsaga? Nå...Det är bara tjugo minuter sedan ajg läste ut den men jag kan redan nu säga ett det är en
OTROLIGT BRA BOK!!!!!
När kommer fortsättningen?