Jag är 62. När började jag skriva? Jag måste fundera på det där. Jag har egentligen alltid skrivit, men har aldrig betraktat mig som författare (då tycker jag man ska ha en två,tre skönlitterära böcker bakom sig; fackböcker räknas inte). I skolan skrev jag gärna uppsatser, den ena vansinnigare än den andra. Skolkamraterna föreslog att jag skulle kalla mig Persilja -- en berömd kåsör då kallade sig Kar de Mumma. En och en halv fackbok har jag åstadkommit, plus noveller i diverse fanzines. Översatt ett tiotal böcker. Sen blev jag uppslukad av förlagsvärlden och då upphör man ofta med eget skrivande. Hundratals manus och böcker bara dråsar över en och man har fullt sjå med andras texter. Men det är hela tiden underbart med böcker. Vägen till att skriva själv är att läsa mycket. Och att inte arbeta på förlag...