Snack, visst var det din bok. Jag kommer aldrig att glömma den ohyggliga spänningen i avsnittet med den ensamme samojeden som försvarade sig mot fyra snöleoparder med en avbruten smörkniv av eneträ. Och vilken miljöskildring! Man kände sig djupfryst in till märgen av din skildring av isvintern i Tajmyr. Nej, den berättelsen glömmer man inte så lätt.