Det ÄR jobbigt att börja läsa böcker på engelska. Men samtidigt ÄR det värt besväret att lära sig. De första fem, tio, 20 böckerna kanske man inte har lika stor glädje av som om man läst dem på svenska, men förr eller senare kommer man över puckeln och det går som ett rinnande vatten.
Själv fastnade jag i gymnasiet för en hundörad halvtrasig bok av Michael Scott Rohan jag hittat på en rea, och sen var det kört. Oavsett om jag tappade en massa ord så var den så bra att jag bara var tvungen att läsa ut den... och sen gick det bara lättare. Och ett G i engelska förvandlades till ett MVG...
Tilläggas kan att jag alltid läst mycket på svenska, så till den milda grad att jag aldrig behövde lära mig några grammatiska regler i skolan. Jag "visste" ändå hur det skulle se ut. Vilket iofs är det "naturliga" sättet att lära sig ett språk, men det ställer till problem när man ska lära sig främmande språk senare.
Så jag lärde mig engelska på samma sätt jag lärde mig svenska tack vare fantasyböckerna, och åt helvete med grammatiken, det blev rätt när jag skrev uppsatser sen ändå ;)
Men, för att komma till någon sorts slutsats: det är bra att bli så bra på engelska så att man inte behöver anstränga sig för att läsa och skriva. Det har man stor nytta i dagens värld. Och om nu man kan kombinera inlärningen med nöjet att läsa en massa bra fantasy på originalspråket - varför inte!